Summa sidvisningar

torsdag 19 januari 2012

Min duracellkanin till son

Nu måste jag erkänna att jag är något less på lillemans rastlöshet. Den senaste tiden har han inte varit stilla en sekund. Värst har det varit de senaste två dagarna. Så fort man inte underhåller honom börjar gnället. Sitter han i famnen är han lugn i kanske 15 sekunder om man har tur, sen börjar han kasta sig hit och dit, vända och vrida, spänna hela kroppen och allmänt orma sig tills man nästan tappar greppet. De senaste två nätterna har han även vaknat kl 4 och härjat runt som en annan tornado i nästan två timmar. Sen har han varit övertrött hela dagen för att han inte sovit tillräckligt på natten...

Med tanke på att det är omöjligt att lägga honom tidigare än 22-23 ungefär så får han ju inte alls tillräckligt med sömn såhär. Och inte jag heller för den delen. Energin dalar sakta men säkert och jag känner mig allmänt less. Inte på honom egentligen, men på det faktum att han aldrig är still! Är er för mycket begärt att vilja ha en bebis som vill kramas lite ibland och inte bara ormar sig och krälar runt som en liten mask?

Jag är trött.. Imorgon tar vi sovmorgon, sen far vi ner på stan en stund så kanske han sover ett tag i vagnen. Han behöver sova mer, det märks jättetydligt. Men det är som att han inte har tid att sova :/

Nu somnade han äntligen om igen. Hade väl lekt sig trött kan jag tänka mig. Han har då snurrat 14 varv runt runt runt i sängen, jag skulle vara trött iaf :P gonatt, nu ska jag sova ett tag till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar