Det kändes som att bloggens namn var lite utdaterat (jagjesperochmelker), vi är ju faktiskt fyra i familjen nu. Jag gillade heller aldrig det gamla namnet så värst mycket. Det var för långt på något vis. Så nu får det bli såhär.
Idag har varit en relativt lugn dag, vi har handlat, stekt pannkakor och nu väntar jag på Rebecca som kommer hit när som helst. Det är helt galet tomt utan henne sen hon flyttade till Sundsvall, så det ska bli awesome att träffas igen :)
Imorgon är det den 1:a mars, då börjar en utmaning som jag hörde talas om via Isabell (blogghen) som går ut på att man skriver ett blogginlägg om dagen i 100 dagar (mer info här). Jag tänkte haka på och testa, se om jag fastnar och kanske kommer på lite nytt roligt att blogga om istället för bara "dagboksinlägg" som det mest har blivit fram till nu. Vi får se, kanske håller det bara i en dag eller två ;P
Nu ska jag he på tevattnet, Rebecca kommer snart :)
fredag 28 februari 2014
onsdag 26 februari 2014
BVC
Snabb vikt och längdkontroll på BVC idag. Vår lilla (stora) kille är 68(!)cm lång och väger 7665g.
Vi tog fram storebrors gamla lurvfleeceoverall för första gången när vi gick dit, den satt typ perfekt. Jag minns när vi tog på Melker den för första gången, han drunknade nästan i den.
Tiden går för fort, jag vill bromsa, kliva av, kura ihop mig i en mysig liten grotta med mina barn och låta dem vara små så länge det bara går.
Morgon
"Macka!"
Melker: ta kort på mig mamma!
Melker vaknar med ett vrål som väcker hela familjen. Klockan är 05.20. Vi lyckas övertala honom om att det är för tidigt för frukost, men det är under högljudda protester han ligger kvar i sängen. Vår säng alltså, för trots att vi lägger honom i hans egen säng på kvällen ligger han alltid inne hos oss på morgonen. Jag brukade vakna av att han klättrade över mig, men nu kunde han lika gärna teleporterat sig in, han är liksom bara där helt plötsligt.
Malte, fyra månader, ligger bredvid mig och gurglar. Det är hans senaste påhitt, och han verkar sjukt nöjd med att ha kommit på hur man gör. Han har även kommit på hur man plockar ut sin napp, sen blir han irriterad för att den inte är i munnen längre. Vi har inte lyckats förklara det där för honom än.
Malte igår efter kören. Har jag sagt att vi har världens bästa bebis som igår sov snällt under hela de två timmar min kör övar?
Jag: men se lite glad ut då!
Success!!
tisdag 25 februari 2014
Middagssamtal
Ojojoj. Det var inte igår jag skrev här. Men nu ska jag försöka göra ett ryck och bli lite mer aktiv med bloggandet. Jag inleder med svar på tal från Melker, som nu är 2,5 år gammal.
Jesper: ät upp din macka nu, Melker
Melker: nej pappa, det inte macka, det bröd! *mycket bestämd ton*
fredag 18 januari 2013
söndag 9 december 2012
Mer död än levande
Så känner jag mig just nu. Huvudvärken började smyga sig på kring 20 igår kväll. Jag hade hoppats att den skulle försvinna av lite sömn, men tydligen inte.
Alarmet var satt på 05.30. Klockan 05.53 vaknar jag till och inser att jag stängde av larmet när det ringde och somnade om. Flyger upp fort som fan, bussen går 05.59 och vi bor precis vid första hållplatsen. Jag slänger på mig kläderna och lyckas slå knäet i en bänk så hårt att jag får tårar i ögonen.
På något mirakulöst vis hinner jag ut och kommer med bussen, även om jag får springa liite fortare än jag egentligen orkar.
Mitt busskort var slut, och ungdomsmånadskorten går inte att köpa på bussen utan man måste till en biljettstation. Men den snälla busschauffören lät mig åka med ändå.
Nu ska jag jobba delad tur på det här!
Woo-freaking-hoo.
Huvudet spränger, knäet värker, jag hann inte ens få en puss av Jesper trots att han var vaken :(
Det känns inte som min dag idag.
Alarmet var satt på 05.30. Klockan 05.53 vaknar jag till och inser att jag stängde av larmet när det ringde och somnade om. Flyger upp fort som fan, bussen går 05.59 och vi bor precis vid första hållplatsen. Jag slänger på mig kläderna och lyckas slå knäet i en bänk så hårt att jag får tårar i ögonen.
På något mirakulöst vis hinner jag ut och kommer med bussen, även om jag får springa liite fortare än jag egentligen orkar.
Mitt busskort var slut, och ungdomsmånadskorten går inte att köpa på bussen utan man måste till en biljettstation. Men den snälla busschauffören lät mig åka med ändå.
Nu ska jag jobba delad tur på det här!
Woo-freaking-hoo.
Huvudet spränger, knäet värker, jag hann inte ens få en puss av Jesper trots att han var vaken :(
Det känns inte som min dag idag.
torsdag 6 december 2012
Mysmorgon
Halv sex var det morgon idag, enligt min käre son. Han fick en flaska välling och vi låg kvar (nåja, typ) i drygt en timme innan jag gick med på att kliva upp. Efter lite morgonfix satte vi oss för att titta på barntv och vänta på julkalendern. Åh vad jag gillar den i år :) Melker var inte fullt lika entusiastisk dock :P
Efter julkalendern var det dags för Jesper att vakna. Jag sa: Melker, gå och väck pappa.
Melker ropade: Pappa, pappa, pappa! och springer in i sovrummet. Några sekunder senare hörs ett UFF, från Jesper som just fick en Melker över sig. Melker springer runt runt i vår säng och ropar: Pappa, pappa, pappa, mamma, mamma, pappa.
Vad jag älskar dem, mina pojkar. Den stora och den lilla, med så mycket kärlek att det värker i bröstet.
Det är så roligt att få följa den här lilla människan i hans utveckling, och få lära honom nya saker. Han börjar prata mer och mer. Favorituttrycket just nu är OJ!. Han säger även macka (vilket verkar vara all mat, inte bara mackor) och äpple (vilket verkar vara all frukt, vilket är lustigt eftersom han inte är så överdrivet förtjust i äpplen).
Älskade barn. Vad glad jag är att just du kom till oss, och gav oss så mycket glädje. Jag är så stolt och glad över att få vara din mamma och vi älskar dig så mycket, din pappa och jag.
Efter julkalendern var det dags för Jesper att vakna. Jag sa: Melker, gå och väck pappa.
Melker ropade: Pappa, pappa, pappa! och springer in i sovrummet. Några sekunder senare hörs ett UFF, från Jesper som just fick en Melker över sig. Melker springer runt runt i vår säng och ropar: Pappa, pappa, pappa, mamma, mamma, pappa.
Vad jag älskar dem, mina pojkar. Den stora och den lilla, med så mycket kärlek att det värker i bröstet.
Det är så roligt att få följa den här lilla människan i hans utveckling, och få lära honom nya saker. Han börjar prata mer och mer. Favorituttrycket just nu är OJ!. Han säger även macka (vilket verkar vara all mat, inte bara mackor) och äpple (vilket verkar vara all frukt, vilket är lustigt eftersom han inte är så överdrivet förtjust i äpplen).
Älskade barn. Vad glad jag är att just du kom till oss, och gav oss så mycket glädje. Jag är så stolt och glad över att få vara din mamma och vi älskar dig så mycket, din pappa och jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)